Jag vill... Jag vill skrika så att smärtan har någonstans att ta vägen.
Jag vill skriva ur alla mina känlsor ur min kropp
Jag vill skriva ut allt på internet så att det försvinner någonstans.

Men jag har ingen röst
Det finns inga ord
Det går inte å få bort.

Och jag vet inte hur jag ska hantera det.


Och det roliga är att jag fick frågan. "är du FORTFARANDE ledsen?"

haha.









Bara det med david.. det kommer ta år. MÅNGA år..



Och det är ju inte som att han är det enda som gått fel i mitt liv. Om man säger så.
Sen är ja ju allmänt störd i huvet också. Eller dum i huvudet kanske det kallas.


Fan. Jag fattar faktiskt vart orken kommer ifrån, vad får mig å kliva upp ur sängen å möta människor? Jag vet inte. För på insidan vill jag inget annat än å lägga mig ned.. å stanna där.



Skit. Varför skulle det bli såhär?