Psykologin under hösten har varit... svårt, tråkig, krävande.
Men så är det ju med alla grundstenar, jag menar.. hur kul kan det vara för en tex läkare att lära som om kroppen på cellnivå? Om man inte är intresserad av just det dvs.. :P

Men äntligen vänder det. Vi har precis börjat med klinisk psykologi (och tråkig organisationspsykologi)
Idag fick vi tex höra om när våran lärare gjorde sig till tvångsneurotiker, och vi lovade att aldrig upprepa det för han hade ingen aning om hur svårt det var att få bort. haha :D
Sen lärde jag mig även hur man framkallar en riktigt ångest-attack. Men det kommer jag ICKE att prova. Dom ggr det har hänt räcker fan så gott å väl. Men jag kan coacha en annan till å få en attack. Haha.
Även sjukdomar, just nu går vi igenom alla ångestsyndrom som fobier och Postraumatiskstress, vi ska sen in på schizo och sådana roliga grejjor. Äntligen har det blivit intressant!
Ser fram emot kursmaterialet också! (utom organisationspsykologin dock..) ska bli lärorikt! har dock inte så mkt tid denna vecka lr nästa å läsa :(

Det sugiga är ju att denna gång har vi enskilt arbete, då måste man lixom se till å ta tag i det själv, å det är jag inte så jävla häftig på. Haha.

Aja. Tv time.. Tjoff.